Etikettarkiv: Eurovision Song Contest 2012

Loreens Euphoria – vår bästa sedan Waterloo!

She did it! Ett fulländat nummer! Fläckfritt. Magiskt. Torsdagens framträdande utsuddat. Lika bra igen. Lika bra som i Globen i mars.

Som ett mytiskt skogsrå uppenbarade hon sig på scen framför den förväntansfulla publiken i den allra första delfinalen i årets Melodifestival i Växjö den 4 februari . Under två minuter trollband hon Sverige med ett uppträdande som var som en konstinstallation – intill perfektion både estetiskt och musikaliskt.

Att Loreen skulle ta sig till finalen i Globen stod klart redan när hon sjöng första refrängen – det var egentligen aldrig spännande. Halvvägs in i låten var vi många som redan börjat drömma oss till Baku, Azerbajdzjan och Eurovision Song Contest i maj, förbi den självklara vinsten i den svenska uttagningen. Hon vann våra hjärtan, had us with hello, och som hon så fint kommer att lägga Europa vid sina fötter, tänkte vi då.

Men därifrån till att hon faktiskt skulle vinna rubbet var det nog ingen som egentligen vågade tro, även om vi hoppades.

Idag sitter vi här och kan konstatera att det var vad hon gjorde – vår egen Loreen Talhaoui vann i går Eurovision Song Contest, la grande finale! Och som hon gjorde det! Med 372 poäng och 18 tolvor, näst flest poäng genom tiderna efter Alexander Rybaks fiolkalas 2009, defilerade hon i mål till publikens euforiska jubel. Hon fick poäng av 41 av 42 länder (WTF Italy, you got Zlatan, we got zero?!!)

Makalöst! ”Vårt bästa bidrag sedan Waterloo”, hojtade K, en i mitt sällskap, och alla vi andra stämde in i lovsången; vi jublade, skålade, torkade tårarna ur ögonvrån. Ett stövelformat land fick sig en känga, men i övrigt ren och skär eufori!

I den efterföljande intervjun frågar Edward af Sillén Loreen vad hon tror det är med hennes nummer som alla kan ta till sig. Svaret är en given tolva. Twelve points, douze points:

”De flesta av oss är trötta på attiraljer och vill någonstans bara kunna vara utan att behöva tänka så mycket. Jag bär inte mycket smink, jag är barfota och står själv. Det är en nakenhet i det. Jag tror att de flesta längtar efter det, och kan connecta med just det…. Vi är så otroligt vackra som människor i vår enkelhet …”

GRATTIS vackra, fina Loreen!

Se fler bilder på svt.se/melodifestivalen

ESC-peppen!

Jag är inte övertygad … Är faktiskt lite besviken på torsdagens semifinalframträdande. Numret var i det närmaste intakt, men jag tycker inte att låten var lika bra som i Globen. Dynamiken i verserna var som bortblåst, och sången otydlig.

Euphoria är en så pass bra låt att den, tillsammans med det vackra och mytiska numret, bör ha mer än en hygglig chans! Den musikaliska kvaliteten på låten är väl egentligen sekundär i den här tävlingen; det behövs något extra, och det har Sveriges bidrag. Det har allt, om det är som det var i Globen, så kom igen nu, Loreen, you can do it!

Andra bidrag jag gillar är Danmarks Lisa-Miskovsky-historia, Norges ösigt moderna snyggschlager och Cyperns glada sommarsväng!

De ryska små tanterna, som liksom Loreen, gick vidare från torsdagens semifinal var rörande gulliga, men, som jag skrev på Facebook häromdan: Kommer man att tycka att de är lika söta när de står där som vinnare och Loreen är tvåa?

Ikväll gäller det!

Då så, gott folk! Vad tror vi? Jag vet att hon är favorittippad, men håller det, är nerverna under kontroll? Och, till den stora frågan, är numret oförändrat till sin utformning? Jag tror att det är nyckeln till en toppplacering. Ändra ingenting så vinner vi, för det var ju helheten som var så magisk, så intill perfektion fulländad. A men, låten är ju det viktigaste, säger den självklara repliken! Visst, låten är en nyckel, men bara en av de övriga nycklarna i nyckelknippan. Jag älskar Euphoria, det är inte det; den är ljuvlig och håller, för ovanlighetens skull när det gäller Melodifestivalbidrag, även utanför schlagerscenen och det glada Golden Hits-golvet. Men utan den mytiska inramningen: stylingen, den fallande snön, skogsrådansen och den vackra gestalten som träder in i slutet – utan allt detta är det inte säkert det blir samma sak, samma känsla, samma succé … samma resultat.

Anledningen till att jag tar upp detta är att jag läst att det svenska eurovision-teamet med Björkman i spetsen tänkt sig en viss förändring av bidraget.

Dessutom har låtskrivarna Peter Boström och Thomas G:son putsat en del på låtens ljudlandskap, ”nytt stråkarrangemang, mer bas, och en varmare botten.” Bara inte detta gör att låten blir en annan, för det vore onödigt och, även det, något vi riskerar att förlora röster på.

Det visar sig – ikväll kl. 21.00! Jag håller mina tummar hårt.