Kategoriarkiv: Sport

Mästarnas mästare är en höjdare!

Mästarnas mästare är tillbaka, och bland årets deltagare finns ingen mindre än Ingmar Stenmark. Vilken nitlott för de andra! Det är ju bara att lägga ned verksamheten. Karln är ju gränslös. Omänsklig typ. Jag hade ba': ”Tjing för att inte vara med samma omgång som Stenmark!” Ja men, ärligt, kul i jul!

Idag krossade den forna boxaren George Scott myten om sig själv, och mina fördomar, ska erkännas, när han som siste man med sämst poäng fick välja vem han ville duellera mot – och valde den person som låg närmast honom i poäng – Kenny Bräck. Snyggt, schysst och sportligt! Två pinnhål upp för Scott på min stege. Minns förra omgångens boxare, Armand Krajnc, som utan tvekan hade valt Evy Palm, 67 jordsnurr, och den svagaste länken på papperet. Så snygg är han. Varför jag tror det? För att han när det begav sig valde Ulricha Knape som duellmotståndare.

Scott knäcker Krajnc med hästlängder när det gäller sportsmannaskap.

Nu råkade Krajnc förvisso bli sist kvar i den totala tävlingen, men titeln Mästarnas mästare kan han inte med rättvisa och rent samvete titulera sig. För den sanna titeln har tveklöst Louise Karlsson, som åt smågrabbarna till frukost. Det hon föll på var ett medicinskt tillkortakommande som hon själv inte kan styra över. Det gällde att snabbast komma ner i vilopuls, och för Louise var alltså detta en medicinsk omöjlighet. Att det tävlingsmomentet ändå fanns med är ingenting annat än en miss av produktionen.

Läs mitt referat från förra omgången

Andra behållningar i årets Mästarnas mästare, förutom stålmannen Stenmark:

  • Hanna Ljungberg, en vrålstark fd. fotbollstjej, som är den som på allvar kan ge Stenmark en match.
  • Pekka Lindmark, som är en superskön personlighet med en stor skopa humor. Dock ganska otränad, och hänger inte med i de fysiskt krävande momenten.
  • Evy Palm, som sina 67 år till trots, ändå ligger hyfsat till i poänglistan, och faktiskt vann den första grenen – ”gripkraft”, där det gällde att hänga kvar så länge som möjligt i en träställning, och alltså inte tappa taget.Imponerande!

Lustig!

Idag tog våra svenska fotbollsherrar sig an Moldavien i årets första EM-kvalmatch. Det var ingen klang- och jubelföreställning på något sätt. Snarare en ganska ljummen historia. Det infann sig inte någon sprittande känsla av att glädjerusig vilja plaska runt i en fontän någonstans på stan. Det var … Äh, ni fattar vad jag vill ha sagt.

Vi började starkt med en pigg Emir Bajrami, som hade mycket spring i benen. Sedan föll vi in i något slags traggelspektakel. Visst, det är svårt att spela mot ett lag som försvarar sig med elva man, men lite mer bör vi kunna begära av vårt manskap om de ska ha skuggan av en chans i ett EM-slutspel.

Som om botten inte var nådd brände Zlatan en straff …

Det mest intressanta blågula namnet är Mikael Lustig, med Pippo Insaghi-ben och Björn Borg-frippa, som listig och fullständigt outtröttlig gör den ena stabila insatsen efter den andra – och idag nätade han också. Bara en sån sak.

Annars då? Jo, gäsp. Typ.

I(s)dag dagen efter

Idag har jag kunnat siktas under den berömda isen. När finaste systern med make och barn stod på tröskeln vid 12.30 för att hämta sina glömda pryttlar från gårdagens lilla födelsedagstillställning här hemma, var jag egentligen inte ett dugg vaken. Håret på ända och svar som skulle få vem som helst utanför familjen att ba': eh va?

Goddag yxskaft typ.

Sigge drog fram två teckningar som han ritat åt oss, medan Stella hojtade:

Jag har ritat en tolalett.

Förra gången hon på samma exalterade sätt visade en teckning för mig, hade hon ritat en barnvagnsparkering. Man kan inte anklaga min systerdotter för att vara någon anhängare av abstrakt konst, inte.

Dörren gick igen, och jag segade mig tillbaka till sängen, och somnade om. Nästa gång jag slog upp mina rödsprängda ögon var klockan 16.00. Det är vid sådana här tillfällen jag är särskilt stolt över mig själv.

Om jag var under isen, så var Luleå och Skellefteå det inte. De gled omkring PÅ isen, och slutspelade sig igenom den fjärde semifinalen dem emellan, och tro’t eller ej men även denna match slutade med ett sudden death-avgörande – till Skellefteås fördel. I femte minuten satte de dit 3-2, och nu står det 2-2 i matcher. På tisdag är det dags igen. Heja Lule! Men då krockar det med Sveriges fotbollsherrars VM-kvalmatch mot Moldavien, och det (k)valet är lätt.

Fotboll är konst – ja, inte som Stellas teckningar förstås.

Sveriges intelligensreserv är som en böld i arslet

VISIR (VI Sveriges IntelligensReserv) har varit i farten igen. Direkt från examensbalen ut i fält.

Gårdagen gick i moll. Vi upptäckte att någon tagit sig friheten att bryta sig in i vårt källarförråd … För det första är det sådär kul att någon varit och kladdat på våra grejer med sina smutsiga fingrar – en känslomässig våldtäkt. För det andra blir man rätt ledsen när man tvingas inse att saker med högt affektionsvärde saknas.

Det jobbigaste var att ynkryggarna (gissar att de var flera) tog hela min prissamling som jag samlat på mig under min 20-åriga idrottskarriär. Lämnade bara kvar en silvermedalj från en mixturnering i innebandy. Vad trodde de – att medaljerna är i rent guld, som de kan smälta ned och tjäna pengar på?! Jävla klåpare! Det lär inte räcka till mer än ett Hubbabubba.

Dessutom, hör här, tog de god tid på sig att botanisera i min cd-samling och snodde med sig väl valda album, som till exempel Chess The Musical ?! Ser framför mig hur de, desperata efter heroin, gör abstinenspiruetter till ”One Night in Bangkok” medan de eldar upp tuggummipaketet och patetiskt suger i sig den illaluktande gasen, i hopp om ett rus.

Om någon av er som läser detta är inne på Blocket, så kika gärna en extragång efter prisstatyetter. Det vore ju urbota korkat att lägga upp snodda prylar på webben, men tänk igen – det är inga raketforskare vi har att göra med här.

Tur i oturen är att vårt förråd är så överbelamrat med grejer att till och med inbrottstjuvar nog blir lätt uppgivna. Den där bultsaxen som de knipsade av låsgängorna med fick nog även tjäna som djungelsabel pga. den högst begränsade framkomligheten. Vi har ingenting av materiellt värde i källaren, vilket man får hoppas att de kände var ett ordentligt nederlag. Den blötlagda långnäsan hade jag med glädje knipsat av med deras egen bultsax, innan jag gav mig på övriga extremiteter och lemmar som sticker ut från kroppen. Inga armar, ingen kaka.

Här den medalj som ensam och övergiven blev kvar i priskartongen:

Men en långnäsa till: skalet är i vitt guld, och inuti, chokladinbakat knark. Ligger nu i säkert förvar i ett bankfack på Caymanöarna.

Tji fick ni, jävla slödder!

Här ska hyllas

Vad kan jag säga mer än att jag är röd-vit ända in i själen. Igår slog de unga pojkarna med begynnande skäggväxt de stora muskiga farbröderna, med Herr Kortirocken i spetsen! På svenska: Arsenal tog emot Barcelona i den första av två möten dem emellan som utgör en åttondelsfinal i Champions League. 

Det var konst i ordets rätta bemärkelse. Vilken match! Min kära pappa ser mer fotboll än de allra flesta, och han menade att det här var en av de bästa matcherna han någonsin sett. Det är som ni förstår ett riktigt högt betyg!

Finfina kassar som grädden på moset, en svamppasta och ett glas rött gav kvällen den där guldkanten som februari annars är så snål med.

Alla göteborgare greppar redan lämpligheten i att äta svamppasta till Champions League. Ja, champinjon – champinjon.

Den 8 mars spelas returen i Barcelona, och det kommer att bli stenhårt – var så säker!

Freddan till Celtic och Becks till Spurs – Hallelujah!

För ett par veckor sedan slogs jag av tanken att Fredrik Ljungberg nog snart skulle bli sugen på att spela i landslaget igen, och dagen efter läste jag på aftonbladet.se att så var fallet. Detta är faktiskt helt sant!

Blev så glad när jag hörde att han skulle gå till Celtic! Fredrik kommer att dra på sig tröja nr 7 när det är dags, och den äran får anses monumental eftersom King Henrik Larsson bar den under sina succéår i klubben. Fredrik blir klubbkompis med Daniel Majstorovic, som nuförtiden är ordinarie i landslaget.

En annan nyhet är att David Beckham är nära en övergång till Tottenham, och det sägs att han då blir lagets bäst betalda. Undrar just vad klubbens övriga stjärnor anser om den saken. Van der Vaart till exempel, som var så tjurig när Zlatan överglänste honom i Ajax för några år sedan.

Vore kul att se Becks och den framtida världsstjärnan Gareth Bale tillsammans. Om jag gillade Tottenham förut så är det ingenting mot vad jag kommer att göra om Becks går dit :-)

V for Victory

>Igår såg vardagsrumsbordet ut så här strax före matchstart.

Sverige tog sig an San Marino i EM-kvalet, och till Malmös stora lycka spelades kampen på Malmö Arena. Förväntansfulla Zlatan-fans och en del andra fyllde läktarna till sista plats. Förståligt med tanke på den nya gnista hopp som tänts hos oss svenska fotbollsälskare.

5-0 slutade matchen, som fullständigt dominerades av Sverige. Och inte på det gamla trista defensiva viset, utan på ett skönt bolltrillande sätt. Så vackert!

Jag rös ända in i märgen och hårbotten när nationalsången spelades. Om jag stod upp med handen på hjärtat? Eh ja!

Zlatan stänkte in två kassar, som båda visade på hans magiska superkrafter. Han stod stadigt och motståndarna föll som käglor. Smidig som en panter gled han förbi och emellan.

Till detta konstverk, sofistikerade rödvinsdoftande segervrål från en soffhörna söder om Stockholm city.

- Posted using BlogPress from my iPhone