FB as in Friends Business

Som så många gånger förr ger sig Mikaela in i en tabudebatt; sånt andra skruvar på sig inför, och inte pallar yttra sig om för att det är obekvämt, tar hon itu med. Och det beundrar jag henne för!

Det senaste i raden obekväma ämnen som Mikaela outar är Facebooks läskiga ”Unfriend”-knapp.

Det här är oerhört intressant! Inte bara själva Unfriend-knappen, utan även ”Add to friends” och ”Accept”. Hur väljer vi vilka som ska ingå i vår vänkrets på Facebook? Den frågan har antagligen lika många svar som det finns registrerade. Det finns de som bara bryr sig om att öka siffran – antalet FB-vänner, medan andra enbart vill ha sina närmaste vänner i förteckningen.

Personligen tog jag mig en ordentlig funderare innan jag joinade Facebook – inte OM jag skulle joina, utan HUR jag skulle göra det. Jag bestämde mig ganska omgående för att jag ville att min vänlista skulle vara ett nätverk av kontakter som, förutom mina nära och kära, inkluderade även kollegor och avlägsna bekantskaper såsom t. ex. kompisars kompisar, men som jag träffat åtminstone en eller ett par gånger och där det fanns en kemi. Att detta kontaktnät skulle innefatta forna klasskompisar som jag inte ens umgicks med då, när det begav sig, var aldrig aktuellt.

Med detta som utgångspunkt gav jag mig in i leken.

Hur gjorde du, och hur tänker du kring detta?

Detta USA …

Jag halvligger i soffan med ond hals och tittar med ena ögat på 3:ans ”Extreme Makeover: Home edition”, men jag slutar nästan genast, efter att ha tvingats se en kvinna i yngre medelåldern med barbiehår och rosa topp sitta i ett stereotypiskt inrett flickrum och prata till en ca 5 år gammal liten flicka:

Jag ska göra allt jag kan för att inreda den här flickans rum så att hon har allt hon behöver för att leka med dockor.

När ska detta få ett slut? Jag tyar inte längre, Karl-Oskar!