Yasuragi och farfarskräftan

Nyss hemkommen från Hasseludden, där vi spenderat det senaste dygnet. Det var ljuvligt! Den varma utomhuspoolen som det ångade om när den friska luften mötte vattenytan. Utsikt över sjön nedanför samtidigt som man plaskade i ett annat vatten. Mys!

Vi provade infraröd värmebehandling, som innebar 40 minuter på rygg i en 80-gradig kistliknande behållare, gudskelov med huvudet utanför. En upplevelse, men jesus vad jag svettades! Tänk spinningsvettig! Ja, när det liksom rinner ner i ögon och öron – svider och kittlar. Tur, som sagt, att huvudet blev kvar utanför. Vad det ska vara bra för? Ja, det är ett slags detox och muskelavslappnande.

Mer då? Fyra rätters middag på restaurang Tokyo, där min förrätt bestod av tonfisk och biff – rått kött. Nej, inte råttkött, rått kött. Det blev så mycket rå känsla att det var precis vad jag klarade av. Hade i sanning inte klarat en bit till. Det var gott, men … rått. Jag kanske tänker för mycket, jag vet inte. I vilket fall som helst så blev det även varmrätt och dessert innan vi begav oss tillbaka till rummet med rödvinsflaskan under armen. Jo, man fick faktiskt göra så.

Somnade ovaggad den kvällen.

Nästa dag mer babysim. Ja, bad med min baby=babysim, eller?

Väl hemma åt vi lunch, som vi inhandlat på vägen hem. Jag var så hungrig att det som borde ha varit ca 5 varor blev 105. Nä, inte riktigt, men ni vet själva att man handlar bättre i dubbel bemärkelse när man är mätt och belåten. Jag tyckte att en havskräfta gott kunde få följa med mig hem, och när kvinnan i charken frågade vilken jag ville ha, sa jag: ”Den största!”, precis på samma sätt som när det vankades glass för Ylva 5 år. Det spelade liksom ingen roll vad det var för glass, bara det var den största. Den skulle jag ha! Levergräddglass med pölsakrokant. Ja tack!

Bredvid min gigantiska kräfta låg en ljuv portion marinerad sparris. Den försvann i ett nafs, men jag sabbade allt genom att tugga i mig gammelfarfars stjärt. Det bara måste ha varit åldringen i gänget för köttet var trådigt och hade en fadd smak. Det var den sparriseftersmaken.

Den som gapar efter mycket …

Förövrigt är vanliga kräftor sjukt mycket godare än både havskräftor och hummer, eller vad tycker ni?