Stockholm i mitt hjärta

Luften är inte ren, men sikten är klar. Genom kullerstensgränder i Gamla Stan går jag, längs kajen vid Kornhamnstorg, upp över bron till Södermalmstorg. Upp mot Götgatsbackens krön, vänster uppför Hökens gata, förbi favoritcaféet och butiken som man inte kan gå förbi utan att titta in, och vidare upp mot Mosebacke torg. Där kan jag sitta i timmar. Med en kaffe eller utan. Bara andas in Söder. Stockholm. Livet. Andas ut allt som känns hopplöst, betungande, svårt. Fåglarnas vårsommarkvitter är som peeling för själen. Självvald musik i öronen är det också. På ett annat sätt, men med samma resultat.

En blick mot Södra teatern – detta mästerverk till byggnad. Däruppe en terass, där man kan stå och insupa brisen från både Riddarfjärden och Saltsjön. Upplevelsen av att titta ut över hela min hemstad tar andan ur mig. Genom hinnan av glädjetårar beskådar jag allt det vackra.

Här blir dröm och verklighet ett.

Stockholm är lycka. Lycka är Stockholm.

7 reaktion på “Stockholm i mitt hjärta”

  1. Så fint du skriver. Och så sant. Jag får hemlängtan. Men mest gillar jag formuleringen ” Fåglarnas vårsommarkvitter är som peeling för själen” för det är så det känns. Exakt så. Det tråkiga och jobbiga liksom skrubbas bort, bit för bit för bit av kvidderivitt!
    Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>