Lilla Ylvdolf

Det tar emot att erkänna det, men jag är inte helt olik Lilla Fridolf just nu. Så här efter maten. Eller som en blåsfisk. Magen är full med mat, men också en massa luft. Det blir lätt så när man, som jag, slänger i sig maten i rasande fart. Nej, jag är inte stressad, men jag har alltid ätit sjukt fort. En gång hade jag så bråttom att jag svalde en hel pommes frites, som satte sig i matstrupen och tog evinnerlig tid på sig att ta sig ner till magsäcken. Det gjorde jätteont!

En förklaring? Näe, jag vet inte. Har alltid varit en tävlingsmänniska. Kanske är det. Eller så är det för att min syster alltid åt upp all mat, så skulle man bli mätt var man tvungen att hålla sig framme. Nej, det är dagens osanning! Det kan jag konstatera när jag ser gamla foton. Då var det inte bara efter maten jag såg ut som Lilla Fridolf. Syrran däremot, på henne kunde man spela revbensvalsen om man ville.

Så låt oss köra på den första förklaringen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>